Genuint Hantverk

Gärdsgårdsgubben bygger gedigna gärdsgårdar med prisgaranti över hela landet.

Idag behöver en gärdsgård vara av en mycket hög kvalité,
om den utan underhåll ska hålla sig
vacker och stabil i många år.

 

 

Det är i dag stor skillnad mellan gärdsgård och gärdsgård.

Förr i tiden synades gärdsgårdarna varje vår innan djuren släpptes på bete.

En tät gärdsgård av högsta kvalité bör stå i minst 20 – 25 år och är enkel att underhålla.

Den här sidan beskriver tillverkningen och kvalitén som ingår i en gärdsgård från Gärdsgårdsgubben.

Enkla och utförliga beskrivningar med bilder och text.

Tips: Det är kan vara värdefullt att jämföra olika gärdsgårdars kvalité och med lite grundkunskaper är det relativt enkelt.

Val av virke, tät gärdsgård och genuina metoder.

 

Utvalt virke

Utvalt virke och virkets ålder
I vissa av Lapplands skogar växer vårt lands mest senvuxna och bästa gärdsgårdsvirket. Men i samma skogs- och myrområde kan åldern variera på olika växtplatser.

En 60 år gammal stör har ca 10 års kortare livslängd än en som är 80 år.

Följ med in i den lappländska skogen och ett skogsarbete på från förr.

Tät gärdsgård

Det som mest skiljer de olika gärdsgårdsmodellerna från varandra
är hur många slanor det är på höjden. Hur tät en gärdesgård är.

Idag byggs det många glesa modeller med mindre virke i.
Det är ett tidskrävande arbete att gallra, hugga och bearbeta virket.

För hundrafemtio år sedan byggdes det nästan bara täta gärdsgårdar.
I Småland talade man om ”Ormatät” och i Roslagen var en gärdsgård ”Träskotät”.

Randbarka och Torka virket

Att randbarka och torka virket var ovanligt även förr i tiden.

Randbarka gjordes bara där det skulle vara lite extra fint, kanske runt den egna stugan, någon kyrka, prästgård eller liknande.

Gärdsgårdsgubben randbarkar också allt virke för att få en vackrare yta, men främst för att torka virket.

Torkat virke krymper inte i en gärdsgård!  
Den förblir stadig även på lång sikt om den binds ihop noggrant,
samtidigt som gärdsgården blir mer underhållsfri.

Ett underhåll som var naturligt förr i tiden när gärdsgårdarna
synades varje vår. 

Svedja och Tjära

 

Nedre delen på varje stör ”svedjas”, bränns med en jämn värme över
öppen eld. När kådan börjar tränga ut värms het tjära in i stören.

Den redan mycket röttåliga stören får nu ytterligare en impregnering,
med en koncentration av sin egen kåda och tjära i det yttre skiktet.

Att svedja störar kräver stor noggrannhet, då störens yta är mycket känslig. 

 

 

Vidja

Av små senvuxna granar klyvs Gärdsgårdsgubbens vidja.

De senvuxna granarna växer i gamla skogar.

Vidjan klyvs för hand genom kärnan, för att sedan ångkokas/basas över öppen eld.

Med kraftiga vidjor och en ovanlig teknik binds gärdsgården ihop maximalt. 

Stöttor

Förr eller senare behöver alla gärdsgårdar extra stöd, så kallade stöttor.

En gärdsgård blir stabilare, håller längre och blir mer underhållsfri om stöttorna binds in från början när gärdsgården byggs.

Gärdsgårdsgubben har alltid stöttor på minst varannan meter, vilket var ett måste förr i tiden när djuren stängdes ut från den odlade marken.

Idag bör en gärdsgård hålla för barn som klättrar, snöröjning, tidens tand mm…

Kila gärdsgård i grindstolpe

Vid varje gärdsgårdsstolpe kilas gärdsgården fast.
Det är en metod som sällan används idag.
Det är enklare att skruva eller spika.
Att kila genom stolpen blir stadigare,
vilket märks tydligare när gärdsgården blir äldre.

Grindstolpen gjuts fast i marken med en dekor av natursten.
Till sist monteras en hatt av koppar, som skydd och utsmyckning.

Utvecklad byggteknik.

Gärdsgårdsgubben har utvecklat en gammal teknik.
Denna teknik binder vidjan extremt hårt.

Vilket innebär att varje slana måste slås ner med kraft mellan störarna där den kläms fast.

Eftersom virket är torkat och inte krymper så klämmer vidjan fast virket stadigt under hela gärdsgårdens livslängd.

Färdig gärdsgård – Gargnäs hembygdsgård

Till toppen på sidan   Till första sidan

error: