Det finns många olika modeller av gärdsgårdar.

Det som mest skiljer de olika gärdsgårdsmodellerna från varandra
är hur många slanor det är på höjden. Det visar hur tät en gärdesgård är.

Idag byggs det många glesa modeller med mindre virke i.
Det är ett tidskrävande arbete att gallra, hugga och bearbeta virket.

För hundrafemtio år sedan byggdes det nästan bara täta gärdsgårdar.
I Småland talade man om ”Ormatät” och i Roslagen var en gärdsgård ”Träskotät”.

En riktigt tät gärdsgård                                                                

En riktigt tät gärdsgård                                                                

  • Av hög kvalité som är ca 110 cm hög bör ha 12 – 14 slanor på höjden.
  • Har ingen luft under någon vidja utan alla vilar stadigt på en underliggande slana.
  • Hänger inte på vidjorna. Om någon t ex klättrar över så kan inte vidjan hasa ner.
    Den ligger stadigt på en slana.
  • När den blir gammal går det bra att förlänga livslängden ytterligare med extra stöttor.
  • Det finns även mindre täta gärdsgårdar med ca 9 – 11 slanor på höjden,
    men där har inte alla vidjor stöd av en slana.

En gles gärdsgård

En gles gärdsgård

  • Har ca 7–9 slana på höjden.
  • Har luft under vidjorna för att gärdsgården inte ska bli för låg.
    När det har gått några år då virket torkat, krympt och barken lossnat så kommer vidjorna att sitta löst på den blanka gärdsgårdsstören.
  • Det behövs inte mycket för att vidjorna ska glida ner och gärdsgården börja sjunka ihop,
    snöns tyngd, ett barn som klättrar, tidens tand….
  • Behöver betydligt mer underhåll än en tät gärdsgård med samma övrig kvalité.
  • Är billigare än en tät gärdsgård.
    Kan ändå vara ett alternativ för den händige som är villig att underhålla sin gärdsgård.

Undvika dyra misstag.

Hur undviker man att göra dyra misstag vid val av gärdsgård?

Den här bilden visar en annan del av den föregående glesa gärdsgården.

I bilden har förmodligen någon satt in foten i mitten av gärdsgården,
tagit stöd ovanpå översta slanan och hoppat över.

Slanan hängde på vidjor som satt lösa och hasade ner.

Även vidjorna som höll upp slanan i mitten gled ner.

Varför?
Vidjorna är klena och löst bundna.

När virket har torkat och krympt i gärdsgården så har vidjorna blivit ännu lösare.

Det är en gles modell av gärdsgård, så vidjorna har glidit ner utan stöd av någon slana underifrån.

En ”normal kvalité”

Det här är en gles gärdsgård av bättre kvalité en den tidigare beskrivna.

En ”normal kvalité” av gärdsgård idag.

En del av gärdsgården har rasat men den här delen står fortfarande upp efter 15 år.  

Vidjorna är bättre bundna och håller ihop, men har hasat ner.

Vid grindstolpen där gärdsgården är fastspikad har gärdsgården sin ursprungliga höjd, 110 cm hög. 
Sedan sjunker den ihop och blir lägre och lägre till ca 70 cm hög, samtidigt som den börjar luta.

Gärdsgården visar hur svårt det är för vidjor att inte hasa ner om de inte vilar stadigt på en slana.   
Gärdsgården har inga stöttor och skulle klarat sig bättre med extra stöd.

Gärdsgård i Bålsta, ca 15 år gammal.

En tät gärdsgård.

En tät gärdsgård.